Vad är vi skapta för?

Sluta utmana din kropp och bli vän med den istället. Idag utmanar vi våra kroppar, testar dem, för att se hur mycket de klarar av innan de slutar fungera som de ska. Vi gör det självklart inte med avsikt, utan för att vi är lärda att vi skulle må bra av att göra på det här sättet. Vi utmanar den genom att vi stoppar i oss saker som kroppen inte är skapad att klara av större mängder av.

Det är självklart kolhydrater jag pratar om, i alla former. Vi uppmuntras av t.ex. livsmedelsverket att få i oss över 50% av vår energi i form av kolhydrater, när vi egentligen inte behöver en ända kolhydratsmolekyl för att både fungera och må bra. Kolhydrater delas in i socker, stärkelse och fibrer, inget av det behöver ätas - inte ens fibrer.

Vad är stärkelse?
Stärkelse kallas av allt flera för sockerkedjor och det är precis vad det är. Det är alltså sockermolekyler som sitter ihop, därför smakar de inte lika sött som t.ex. socker.  Men om du gör experimentet att tugga på en bit stärkelse (t.ex. bröd) länge kommer enzymerna i saliven att lösa upp sockerkedjorna och brödet börjar smaka sött redan innan du hinner få det i magen. Mat som innehåller mycket stärkelse är spannmålsprodukter som pasta och bröd, ris och potatis.

Vad är vi skapta för?
Homosapiens har funnits i ca 200.000år, innan det var vi människoliknande varelser. Om vi går in i en mataffär idag och försöker tänka efter vad våra förfäder åt för 30.000år sedan och skulle känna igen som vardagsmat skulle det inte bli speciellt mycket. Det de skulle känna igen var ägg, nötter, kött, fisk och kanske någon rot. Men inte fullkornsbröd, flingor, potatisar, öl, läsk, pasta, matolja och inget socker. Trots att våra förfäder inte hade tillgång till nyckelhålsmärkt mat lyckades de leva sina liv, fortplanta sig, tänka klart och klara sig i en miljö som säkert var besvärligare än vår idag. Smaken för sött är något som finns i oss, en signal till kroppen att lagra energi (fettlagring). Så, hittade de honung åt de med all säkerhet av den. Energi lagrar vi i kroppen med hjälp av ett "nödhormon" som heter insulin. Insulin sänker blodsockret i kroppen genom att se till att sockret i blodet går över till våra muskel- och fettceller. Insulinet har också i uppgift att stänga av fettförbränningen och också öppna möjligheten att lagra fett.

Hur äter vi idag?
De flesta äter förhoppningsvis inte helt enligt livsmedelsverkets kostråd, men nära. Enligt dom kostråden ska vi nämligen få i oss den mesta energin från kolhydrater. Det innebär ett påsläpp av insulin som pågår i princip hela tiden eftersom vi äter både snabba och långsamma kolhydrater. Resultatet blir att vi stänger vår naturliga fettförbränning och öppnar upp för fettlagring. Det krävs alltså att man motionerar för att man ska klara av att hålla vikten. Man kan försöka lura systemet genom att äta mindre, men då låser sig kroppen och drar ner på viktiga kroppsfunktioner som immunförsvaret. De som slutar äta kolhydrater märker fort att deras immunförsvar förbättras.

Gör alltså inte som sumbrottarna.
De har under lång tid experimenterat med hur de ska göra för att bli så feta som möjligt. De vill lägga på sig så mycket fett som bara går och gör det genom att äta en extremt fettfattig kost. Den stuvning de normalt äter skummas i grytan hela tiden av från fett som flyter upp. På det viset kommer de ned i en fetthalt på runt 12 E%. Jämför med Livsmedelsverkets varningar för fett. Livsmedelsverket verkar ha en del att lära av sumobrottarna. Genom att dra ned på fettet orkar de äta desto mer – inte minst kolhydrater. Insulinnivån håller sig hög och därmed stängs fettförbränningen av och de kan lagra sitt värdefulla fett.